Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är det första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500.
Den nya antologin "En biografi om en bok: Codex Upsaliensis B 68 från 1430" är en bokhistorisk studie om en medeltida handskrift och dess levnadshistoria, från tillblivelsen till mitten av 1700-talet (redaktörer Jonas Nordin och Janken Myrdal). Handskriften är en av de rikast bildsatta handskrifterna från svensk medeltid. De nio medverkande författarna ger sina tolkningar av bokens öde.
Kungl. Vitterhetsakademien tagit emot en generös donation av Augustus Lersten, Storbritannien. De donerade medlen ska användas som stöd till forskare och studerande för arkeologiskt fältarbete och fyndbearbetning i Medelhavsområdet, företrädesvis i Labraunda, Turkiet. Första utlysningen av Augustus Lerstens stipendium öppnar i februari 2021.
Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, vid Stockholms universitet, och Neil Price, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, har valts in som arbetande ledamöter i Kungl. Vitterhetsakademien.
Inom ramen för Bernadotteprogrammet utlyser Kungl. Vitterhetsakademien för 2021 upp till tre stipendier om 125 000 kr. Stipendiaterna erbjuds också två veckors vistelse vid någon av Akademiens kulturfastigheter. Bernadotteprogrammet är sedan 2016 ett gemensamt stipendieprogram för fem kungliga akademier. Sista ansökningsdag är 8 januari 2021.
I den nya boken "Stenålder vid Tåkern" ger arkeologen Hans Browall en översikt över stenåldersbosättningar i området kring Tåkern. Tåkern och Dagsmosse i västra Östergötland var en kärnbygd under hela stenåldern. Den rika naturmiljön och det gynnsamma läget för kommunikationer åt alla håll var av stor betydelse för människornas sociala och kulturella liv.
När forskningen utvecklas måste etiken också göra det. Nu får svensk forskning om forskningsetik dela på 25 miljoner kronor. Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien står bakom den gemensamma utlysningen som syftar till att stärka och bredda svensk forskning om forskningsetik. Utlysningen öppnar 14 april.
Kungl. Vitterhetsakademiens stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2020 är Johanna Vernqvist, Linköping, Simon Larsson, Göteborg och och Lydia Wistisen, Stockholm. Stipendiaterna tilldelas 125 000 kr var. Bernadotteprogrammet, som är ett samarbete mellan fem akademier, har som syfte att befrämja lovande forskares fortbildning med stöd av akademiernas kompetens.
Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2020 tilldelas Pirjo Markkola, professor i historia vid Tammerfors universitet, för hennes mångsidiga och nyskapande studier av den nordiska välfärdsmodellens historiska rötter. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.
Kungl. Vitterhetsakademien förstärker sin kompetens med ledamoten Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han har framför allt ägnat sig åt frågor om makt, demokrati, effektivitet och legitimitet inom internationella organisationer. Tallberg kommer att bidra med värdefulla kunskaper och erfarenheter inom statsvetenskap och internationell politikutveckling.
Peter Gillgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, är ny preses i Kungl. Vitterhetsakademien sedan den 1 januari 2020. Han efterträder professor Anders Cullhed.
Den nya biografin "Forngreta" berättar om pionjären Greta Arwidsson – 1963 valdes hon in i Kungl. Vitterhetsakademien som första kvinnliga svenska ledamot. Några år tidigare, 1956, hade hon utsetts till Sveriges första kvinnliga professor i arkeologi vid Stockholms högskola. Som landsantikvarie på Gotland blev hon känd för sitt stora engagemang för fornvården och fick smeknamnet "Forngreta".
I ett uttalande till Europeiska kommissionen betonar ALLEA (All European Academies) vikten av att implementeringen av det kommande Europeiska ramprogrammet för forskning Horizon Europe fokuserar på excellence, rättvisa och öppenhet. Vitterhetsakademien har aktivt bidragit i arbetet med ALLEA:s utlåtande och i juni 2018 samlades en arbetsgrupp inom ALLEA i Stockholm med Akademien som värd.
Den 24 september öppnar vi en extra utlysning av resestipendier för inrikes och utrikes resor ur stiftelsen Jacob Letterstedts stipendiefond. Ansök senast 24 oktober.
Sex kungliga akademier och drygt 30 internationella institutioner med ansvar för svensk litteratur och kultur skriver i ett brev till Sveriges regering om betydelsen av offentlig finansiering för digitaliseringen av Sveriges skriftliga kulturarv.
Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet, mottog Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst i Riddarhuset den 20 mars 2019. Priset delades ut av Akademiens preses Anders Cullhed.
Vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst i Riddarhuset den 20 mars 2019 mottog professor Marianne Gullberg, Lund, Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning 2019 (700 000 kr). Akademiens preses Anders Cullhed delade ut priset.
Vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst i Riddarhuset den 20 mars 2019 delas nedanstående medaljer och priser ut till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Av priserna är Gad Rausings pris (1,5 miljoner kronor), Swensonska priset (700 000 kronor) och Rettigska priset (250 000 kronor) de största. Priser till lärare, nydisputerade doktorer samt medaljer delas också ut.
Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning tilldelas 2019 professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet, för hennes banbrytande och djuplodande studier av den nordiska medeltidskonsten. Priset kommer att delas ut vid Kungl. Vitterhetsakademiens årshögtid 20 mars. Prissumman är 1 500 000 kronor.
Kungl. Vitterhetsakademien förstärker sin kompetens med ledamoten Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Leif Runefelt (född 1971) disputerade i ekonomisk historia 2001 på en avhandling om 1600-talets ekonomiska tänkande, och har sedan dess framför allt skrivit om svenska eliters uppfattningar om sig själva och andra, om samhället och dess resurser.
