Vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst i Riddarhuset den 20 mars delade Prinsessan Christina, fru Magnuson, hedersledamot i Akademien, ut årets priser och medaljer. Mottagarna är framstående forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap.
Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2023 tilldelas professor Helge Jordheim, universitetet i Oslo, för hans innovativa och inflytelserika forskning på det kulturhistoriska fältet. Priset delas ut vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst den 20 mars. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.
Föreningen Svenskbyborna tilldelas Bernadottepriset, som delas ut för första gången i år. Föreningen uppmärksammas för sin kunskapsspridning om svenskättlingarna i Gammalsvenskby i Ukraina. Priset ingår i Bernadotteprogrammet – ett samarbete mellan fem kungliga akademier – som årligen delar ut forskningsstipendier till yngre forskare och konstnärer.
Kungl. Vitterhetsakademien har utsett forskarna Gabriela Argüello, Sebastian Cöllen, John L. Huisman, Marios Iacovides och Gustav Zamore till akademiforskare inom områdena Rättsvetenskapen i klimatomställningen, Kognition – språk och estetik samt Medeltidsstudier – nytolkningar, bildbruk och kulturmöten. Vitterhetsakademien vill med satsningen stärka forskningen inom de utvalda områdena.
Kungl. Vitterhetsakademiens stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2022 är Magnus Bergman, Lund, Signe Gammelgaard, Göteborg, och Eva-Charlotta Mebius, Uppsala och London. Stipendiaterna tilldelas 125 000 kr var. Bernadotteprogrammet, som är ett samarbete mellan fem akademier, har som syfte att befrämja lovande forskares fortbildning med stöd av akademiernas samlade kompetens.
Professor Anders Wästfelt, Stockholm, har valts in som ny arbetande ledamot i Kungl. Vitterhetsakademien. Anders Wästfelt, född 1965, är sedan 2020 professor i geografi, särskilt kulturgeografi, vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Vitterhetsakademien har ca 120 arbetande ledamöter inom humaniora och samhällsvetenskap.
Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2022 tilldelas Marie-Louise Bech Nosch, professor i historia, Köpenhamns universitet, för hennes nydanande forskning inom antik historia som med tvärvetenskapliga angreppssätt och fokus på det textila materialets möjligheter har lett till etableringen av ett helt nytt och blomstrande forskningsfält. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.
Vitterhetsakademiens ledamot Lars Berglund, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, håller den 11 december föredraget "2500 år av musikaliskt kulturarv: från Sapfo till KVAST". Lars Berglund presenterar en exposé över europeisk musik under 2500 år för att visa vad som förändrats och vad som bestått över denna långa tidsperiod. Lisa Ullén deltar i föredraget med pianoimprovisationer.
Kungl. Vitterhetsakademien har valt in Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, som arbetande ledamot. Hans forskning befinner sig i skärningspunkten mellan systematisk teologi och kontinental teoribildning. Ola Sigurdson är också aktiv som skribent i dagspress och kulturtidskrifter.
Inom ramen för Bernadotteprogrammet 2022 utlyser Kungl. Vitterhetsakademien upp till tre stipendier om 125 000 kr vardera. Stipendiaterna erbjuds också två veckors vistelse vid någon av Akademiens kulturfastigheter. Bernadotteprogrammet är sedan 2016 ett gemensamt stipendieprogram för fem kungliga akademier. Sista ansökningsdag är 10 januari 2022.
Årets stipendiater inom Bernadotteprogrammet presenterades vid en ceremoni i Bernadottebiblioteket under onsdagen den 29 september. Kungen, som är akademiernas beskyddare och förste hedersledamot, delade ut diplom till alla stipendiater. Vitterhetsakademiens stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2021 är Annie Burman, Uppsala, Petra Dotlačilová, Stockholm, och Svante Landgraf, Linköping.
Fil.dr Jesper Blid, Das Institut für Kulturgeschichte der Antike (IKAnt) vid Österreichische Akademie der Wissenschaften, har tilldelats Augustus Lerstens stipendium för 2021. Stipendiet delas ut för första gången efter en generös donation till Kungl. Vitterhetsakademien av Augustus Lersten, Storbritannien.
Kungl. Vitterhetsakademien har valt in Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som arbetande ledamot. Jens Rydgrens forskning har till stor del rört sig inom området politisk sociologi och har bland annat behandlat etniska konflikter, främlingsfientlighet, nationalism och framväxten av högerradikala partier.
Professor Jesper Olsson, Linköping, tilldelas det Rettigska priset vid Kungl. Vitterhetsakademiens årshögtid den 19 mars. Prissumman är 250 000 kronor.
Erika Weiberg, Uppsala universitet, tilldelas det Rettigska priset för sin forskning kring hur miljö- och klimatförändringar påverkar samhällsutveckling och socioekonomiska strukturer. Prissumman är 250 000 kronor. Priset uppmärksammas vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst den 19 mars.
Lundaprofessorn Peter Gärdenfors tilldelas det Swensonska priset för sitt nydanande och originella bidrag till humanvetenskaplig forskning, särskilt genom sin utveckling av det kognitionsvetenskapliga fältet. Prissumman är 700 000 kronor.
Lundaforskarna Katarina Pålsson och Nele Põldvere belönas för sina avhandlingsarbeten av Kungl. Vitterhetsakademien. Prissumman är 50 000 kr var.
Kungl. Vitterhetsakademiens stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2021 är Annie Burman, Uppsala, Petra Dotlačilová, Stockholm och Svante Landgraf, Linköping. Stipendiaterna tilldelas 125 000 kr var. Bernadotteprogrammet, som är ett samarbete mellan fem akademier, har som syfte att befrämja lovande forskares fortbildning med stöd av akademiernas samlade kompetens.
Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är det första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500.
Den nya antologin "En biografi om en bok: Codex Upsaliensis B 68 från 1430" är en bokhistorisk studie om en medeltida handskrift och dess levnadshistoria, från tillblivelsen till mitten av 1700-talet (redaktörer Jonas Nordin och Janken Myrdal). Handskriften är en av de rikast bildsatta handskrifterna från svensk medeltid. De nio medverkande författarna ger sina tolkningar av bokens öde.
