Gad Rausings pris 2023 tilldelas kulturhistorikern Helge Jordheim

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2023 tilldelas professor Helge Jordheim, Oslo, för hans innovativa och inflytelserika forskning på det kulturhistoriska fältet. Priset delas ut vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst den 20 mars. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.

Motivering
Professor Helge Jordheim får Rausingpriset 2023 för innovativ och inflytelserik forskning på det kulturhistoriska fältet. Hans forskning kännetecknas av breda perspektiv, filologisk noggrannhet och teoretisk skärpa. Helge Jordheim har spelat en avgörande roll för utvecklingen och vitaliseringen av kulturhistoria. Detta gäller inte minst hans insatser rörande tid, tidsskalor och tidsrytmer. Hans forskning har även relevans för synen på människans roll i en värld hotad av klimatförändringar. Helge Jordheim är dessutom en starkt engagerad och orädd förespråkare för humaniora och dess betydelse i dagens och framtidens samhällen. Hans forskning har lett till teoretiska, metodologiska och empiriska resultat som är verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla.

– Vi moderna människor har lärt oss att tiden är likformig och kan mätas på samma sätt – i timmar, dagar, år – oavsett sammanhang. Den likformiga tiden kopplas ofta till framstegstanken, det vill säga idén att världen hela tiden blir bättre. Helge Jordheim har intresserat sig för andra sätt att förhålla sig till tid och talar ofta om "tidslager" som styrs av olika rytmer. Hans forskning gör det möjligt att förstå historisk förändring på ett mer sofistikerat sätt, säger Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet och ordförande i nordiska Rausingkommittén som utser pristagarna.

– Priset är en oväntad och underbar uppmuntran för mig att fortsätta med humanistisk forskning som motiveras av nyfikenhet och de tvärvetenskapliga perspektiven. Min ambition är att koppla samman dåtid, nutid och framtid, till exempel hur dåtidens begrepp om natur, tid och politik kan bidra till att förstå nutidens kriser och dilemman. Jag känner tacksamhet att jag har fått möjlighet att bygga upp och leda en mängd starka och varaktiga forskargemenskaper som kan åstadkomma så mycket mer än en enskild forskare klarar, säger Helge Jordheim.

Läs mer om Helge Jordheims forskning och hela motiveringen här.

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning är Kungl. Vitterhetsakademiens största pris. Priset instiftades 2002 av Gad Rausings tre barn – Kirsten, Finn och Jörn Rausing – till faderns minne. Priset delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom några humanistiska ämnesområden. Gad Rausing var hedersledamot i Vitterhetsakademien, fil.dr i arkeologi och mecenat inom arkeologi och kulturhistoria.

Kungl. Vitterhetsakademien delar årligen ut ett flertal priser och medaljer till framstående forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap. Gad Rausings pris (1,5 mkr), Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (delas ut vartannat år, 700 000 kr) och Rettigska priserna (à 250 000 kr) tillhör de största priserna och delas ut enligt varje donators önskemål, liksom flera mindre priser. Priser för berömvärd lärargärning är tillsammans med priser för förtjänta vetenskapliga arbeten de priser som Akademien själv har inrättat och bekostar med egna medel.

Drottning Lovisa Ulrika instiftade Kungl. Vitterhetsakademien den 20 mars 1753. Akademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård.

Samtliga pristagare och medaljörer presenteras på Akademiens hemsida. Från den 21 mars går det att se en inspelning av årets högtidssammankomst. Foton från prisutdelningen finns tillgängliga via Kristina Lund, informationsansvarig, kristina.lund@vitterhetsakademien.se, 08-440 42 86