Vitterhetsakademien är tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond huvudarrangör av Forskartorget på årets Bokmässa i Göteborg. Forskartorget är Bokmässans största arena för populärvetenskap där framstående forskare presenterar de senaste forskningsrönen. Vitterhetsakademien deltar med fyra egna programpunkter som bland annat handlar om det gröna kulturarvet och 1600-talskartor.
Boken "Gerd Enequist. En pionjär i byxkjol" av Gunnel Forsberg berättar historien om en hängiven forskare och en kvinnlig förebild inom akademin. När Gerd Enequist utsågs till professor i kulturgeografi 1949 blev hon samtidigt Uppsala universitets första kvinnliga professor. Som ämnesföreträdare hade hon en avgörande roll i framväxten av den moderna kulturgeografin i Sverige.
Fil.dr Jesper Blid, Das Institut für Kulturgeschichte der Antike (IKAnt) vid Österreichische Akademie der Wissenschaften, har tilldelats Augustus Lerstens stipendium för 2021. Stipendiet delas ut för första gången efter en generös donation till Kungl. Vitterhetsakademien av Augustus Lersten, Storbritannien.
Kungl. Vitterhetsakademien har valt in Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som arbetande ledamot. Jens Rydgrens forskning har till stor del rört sig inom området politisk sociologi och har bland annat behandlat etniska konflikter, främlingsfientlighet, nationalism och framväxten av högerradikala partier.
Den nya boken "Sverige kartor och lantmätare 1628 till 1680. Från idé till tolvtusen kartor" är den första övergripande studien av 1600-talets systematiska geometriska kartering. Författaren Clas Tollin ger en samlad beskrivning av karteringens förlopp, hur arbetet framskred i olika delar av landet och vilka områden som blev utan kartor.
Att samla, spara, ta hand om samt säkra tillgången på olika fröer är en global angelägenhet i en värld med accelererande klimatförändringar, expansionen av monokultur och därigenom förlust av biologisk mångfald. Den nya boken Seedways. The circulation, control and care of plants in a warming world handlar om frön i ett såväl historiskt som samtida perspektiv.
Behovet av mer forskning och kunskap om vad som stärker barns och ungas psykiska hälsa och ger en utvecklande lärmiljö i skolan är stort. Därför stödjer Kungl. Vitterhetsakademien och Natur & Kultur tillsammans forskningen inom detta område genom att inrätta två nya forskartjänster.
Professor Jesper Olsson, Linköping, tilldelas det Rettigska priset vid Kungl. Vitterhetsakademiens årshögtid den 19 mars. Prissumman är 250 000 kronor.
Erika Weiberg, Uppsala universitet, tilldelas det Rettigska priset för sin forskning kring hur miljö- och klimatförändringar påverkar samhällsutveckling och socioekonomiska strukturer. Prissumman är 250 000 kronor. Priset uppmärksammas vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst den 19 mars.
Professor Terttu Nevalainen, professor i engelsk filologi vid Helsingfors universitet, tilldelas Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning år 2021 för sin teoretiskt och metodiskt banbrytande forskning inom historisk sociolingvistik med fokus på det engelska språkets utveckling. Prissumman är 1,3 miljoner kronor.
Kungl. Vitterhetsakademiens stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2021 är Annie Burman, Uppsala, Petra Dotlačilová, Stockholm och Svante Landgraf, Linköping. Stipendiaterna tilldelas 125 000 kr var. Bernadotteprogrammet, som är ett samarbete mellan fem akademier, har som syfte att befrämja lovande forskares fortbildning med stöd av akademiernas samlade kompetens.
Docent Ingela Bergman, Arjeplog, tilldelas Gustaf Adolfsmedaljen med H M Konungens medgivande, för sitt arbete med att bygga upp och driva forskningsinstitutionen INSARC, Institutet för subarktisk forskning, vid Silvermuseet i Arjeplog.
Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är det första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500.
Den nya antologin "En biografi om en bok: Codex Upsaliensis B 68 från 1430" är en bokhistorisk studie om en medeltida handskrift och dess levnadshistoria, från tillblivelsen till mitten av 1700-talet (redaktörer Jonas Nordin och Janken Myrdal). Handskriften är en av de rikast bildsatta handskrifterna från svensk medeltid. De nio medverkande författarna ger sina tolkningar av bokens öde.
Kungl. Vitterhetsakademien tagit emot en generös donation av Augustus Lersten, Storbritannien. De donerade medlen ska användas som stöd till forskare och studerande för arkeologiskt fältarbete och fyndbearbetning i Medelhavsområdet, företrädesvis i Labraunda, Turkiet. Första utlysningen av Augustus Lerstens stipendium öppnar i februari 2021.
Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, vid Stockholms universitet, och Neil Price, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, har valts in som arbetande ledamöter i Kungl. Vitterhetsakademien.
Inom ramen för Bernadotteprogrammet utlyser Kungl. Vitterhetsakademien för 2021 upp till tre stipendier om 125 000 kr. Stipendiaterna erbjuds också två veckors vistelse vid någon av Akademiens kulturfastigheter. Bernadotteprogrammet är sedan 2016 ett gemensamt stipendieprogram för fem kungliga akademier. Sista ansökningsdag är 8 januari 2021.
Forskartorget sänder live på digitala Bokmässan fredagen den 25 september. Ledande forskare förmedlar kunskap lättillgängligt för alla i akademiska kvartar. Årets tema är pedagogik, digitalisering och effekterna av coronapandemin. Vitterhetsakademien, Forskartorgets huvudarrangör tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond, presenterar två program under dagen.
I den nya boken Finlands medeltida stenkyrkor av Markus Hiekkanen presenteras för första gången på 130 år en svenskspråkig översikt över samtliga medeltida stenkyrkor i den tidigare svenska östra rikshalvan som i dag utgör Finland. Boken är översatt av Camilla Ahlström Taavitsainen och utgiven av Kungl. Vitterhetsakademien.
När forskningen utvecklas måste etiken också göra det. Nu får svensk forskning om forskningsetik dela på 25 miljoner kronor. Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien står bakom den gemensamma utlysningen som syftar till att stärka och bredda svensk forskning om forskningsetik. Utlysningen öppnar 14 april.