Ny bok om svenska trädgårdar de senaste 200 åren

Den nya delen av serien Svensk trädgårdshistoria handlar om 1800– och 1900-talen. Under modern tid har intresset för trädgårdsodling ökat liksom samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper.

I Svensk trädgårdshistoria. 1800- och 1900-tal framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda växter och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser som synliggör normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss.

– Författarna visar med kulturhistoriska och tvärvetenskapliga angreppssätt en ny och mycket bredare syn på trädgårdens utveckling under de senaste tvåhundra åren. Samhällsförändringar och demokratiseringsprocesser, teknikutveckling, nya transportmöjligheter och ökad bok- och tidskriftsutgivning gjorde att många fler personer fick tillgång till trädgårdar och parker för odling och nöje. Trädgården var en del av hemmet, för umgänge och för att samla tankarna, liksom en plats för exotiska nymodigheter, färgstarka blommor och blommande buskar. Trädgården användes för att iscensätta och synliggöra välstånd, värderingar, estetiska ideal och återspeglade ideologierna kring barnuppfostran, hemmet och skolan – en kultiverande och uppbygglig plats där man genom växterna och deras ursprung kunde lära sig botanik och geografi. Trädgården var platsen för speciella och avskilda möten, för frierier, men också för hårt arbete. Den kunde vara en trädgårdsmästares arbetsplats och skola likaväl som en plats för att prova nya odlingstekniker och maskiner, som gräsklippare och häckklippare, säger Catharina Nolin, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och en av de medverkande författarna.

Medverkande författare
Allan Gunnarsson är landskapsarkitekt, tidigare verksam som universitetslektor och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp (SLU).
Eva Gustavsson är landskapsarkitekt, tidigare verksam som universitetslektor och forskare vid SLU i Alnarp.
Åsa Klintborg Ahlklo är trädgårdshistoriker och forskare vid SLU i Alnarp.
Catharina Nolin är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.
Inger Olausson är hortonom, hortikultur- och agrarhistoriker samt pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet.
Matti Wiking Leino är agronom och forskare vid Stockholms universitet.

I samma serie utkom 2021 Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid

Serien är utgiven i samarbete med Kungl. Skogs- och lantbruksakademien och med stöd från C.F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

Bokinfo
ISBN 978-91-88763-47-1
ISSN 0083-6788
Antal sidor: 464
Utgivning: augusti 2023
Typ av verk: Inbunden
Serie: Historiska serien 41
Pris: ca 450 inkl. moms

Distribution via Eddy.se. Beställ här.

För ytterligare information, kontakta:
Ulrika Gustafsson, redaktör, Kungl. Vitterhetsakademien, ulrika.gustafsson@vitterhetsakademien.se, 08-440 42 83.