Pressmeddelande -
Kungl. Vitterhetsakademiens nya ledamöter inom medelhavsarkeologi och kulturvård
Vitterhetsakademien har valt in två nya arbetande ledamöter. Michael Lindblom, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, och Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet, har valts in i den historisk-antikvariska klassen.
Michael Lindblom, född 1969, är professor i antikens kultur och samhällsliv på Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård vid Uppsala universitet.
Lindbloms forskning handlar framför allt om grekisk förhistoria och den egeiska bronsåldern som är ett stort internationellt forskningsfält. Sedan början av 1990-talet är han aktiv i fältarbete i Medelhavsområdet, vilket har gett god erfarenhet av arkeologiska utgrävningar, ytinventeringar och museiarbete på olika platser.
Michael Lindblom har publicerat sig både i bokform och i internationella tidskrifter som till exempel Hesperia. Monografin Lerna X (2025) behandlar fyndmaterialet från de amerikanska utgrävningarna i Lerna, Peloponnesos, en av de viktigaste bronsålderslokalerna i Grekland. Han är också en av fem författare till kursboken Antiken. Från faraonernas Egypten till romarrikets fall (2017). Flera av arbetena är tvärvetenskapliga och samförfattade med arkeologer och specialister inom närliggande discipliner.
Läs mer om Michael Lindbloms forskning på Uppsala universitets hemsida och på Vitterhetsakademiens hemsida.
Gunnar Almevik, född 1969, är professor i kulturvård, forskningsledare vid Hantverkslaboratoriet och senior rådgivare för DIGICURE på Göteborgs universitets forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH).
Gunnar Almevik har under lång tid varit engagerad i att utveckla kulturvård (engelska conservation) och hantverksvetenskap (engelska craft science) som akademiska ämnen i skärningspunkten mellan kulturhistoria, kulturarv och praktisk kulturvård. Han har fältarbetat i Kina, på Antarktis och i Sofiakatedralen i Kiev.
Gunnar Almevik har publicerat sin syn på ämnet kulturvård i flera arbeten. I antologin Kulturvård. En introduktion (2021) beskriver han kulturvård som ett "hantverkligt" ämne där praktiken tas in i forskningsmetodiken genom fallstudier, aktioner och försök. Publikationerna Kulturvård och gestaltade livsmiljöer (2024) och Ménards metod. Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning (2024) är andra exempel.
Läs mer om Gunnar Almeviks forskning på Göteborgs universitets hemsida och på Vitterhetsakademiens hemsida.
Kungl. Vitterhetsakademiens ledamöter kommer från de humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga disciplinerna. Antalet arbetande ledamöter är cirka 120 fördelat på den historisk-antikvariska klassen och den filosofisk-filologiska klassen. Vitterhetsakademien har dessutom hedersledamöter, utländska ledamöter, svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det totala antalet ledamöter är cirka 175. Att bli invald i Vitterhetsakademien är ett erkännande för framstående och betydelsefulla insatser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning samt inom kulturmiljövård.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Kungl. Vitterhetsakademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård. Vitterhetsakademien förvaltar också de egna kulturfastigheterna Skånelaholms slott, Stjernsunds slott, kulturreservatet Stensjö by, Borgs by och Rettigska huset i Stockholm. Vitterhetsakademiens förlag publicerar ett antal vetenskapliga skrifter varje år samt samarbetar med andra förlag. Läs mer på www.vitterhetsakademien.se.
