Gad Rausings pris till rättshistoriker Heikki Pihlajamäki

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning tilldelas akademiprofessor Heikki Pihlajamäki, professor i jämförande rättshistoria vid Helsingfors universitet, för hans uppslagsrika och nydanande forskning inom jämförande rättshistoria. Priset delas ut vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst i Stockholms stadshus den 20 mars. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.

– Priset är en underbar överraskning. Jag ser det som uppmuntran inte bara för mig själv utan för hela den rättshistoriska forskningsmiljön, som under de senaste årtiondena har tagit betydelsefulla framsteg både internationellt och nordiskt. Mitt forskningsfält har vuxit från att vara en nationell vetenskap till att bli europeisk och global, som använder både historiska, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder för att förstå förändring och kontinuitet i rätten och samhället. Vi rättshistoriker är i ständig dialog med kolleger som intresserar sig för aktuella teman som bland annat kolonialism och möten mellan kulturer och religioner, säger Heikki Pihlajamäki.

Motivering
Professor Heikki Pihlajamäki, Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, får Rausingpriset 2024 för uppslagsrik och nydanande forskning inom jämförande rättshistoria. Heikki Pihlajamäki har haft stort inflytande och betydande internationellt genomslag inom det rättshistoriska fältet, i kraft av sin djupborrande empiriska och teoretiska skärpa och sina breda kronologiska och globala perspektiv. Hans forskning kännetecknas av djupa insikter i juridiska teknikaliteter i det förflutna och en förmåga att med hjälp av komparativa metoder frilägga legala principer och praktiker och deras rättsfilosofiska underbyggnad. Forskningen spänner över stora tidsperspektiv, från medeltida kanonisk rätt till modern tid, och över stora geografiska områden, som inkluderar Sverige och Finland, Baltikum, Ryssland och Frankrike, samt även Latinamerika. Hans arbeten har pekat ut nya riktningar för rättshistorisk forskning och lett till resultat som är synnerligen framstående och varaktigt betydelsefulla.

– Rättssystem och juridisk lagstiftning har länge i första hand betraktats som nationella angelägenheter. Heikki Pihlajamäkis forskning visar vad som händer när olika nationella rättssystem och rättsuppfattningar möts och bryts, ur ett långsiktigt historiskt och globalt perspektiv. Den handlar exempelvis om hur rättskipningen organiserades och förhandlades fram i samband med den europeiska koloniseringen av den amerikanska kontinenten, och hur de koloniserande ländernas rättstraditioner ledde till olika lösningar på olika håll. Han har även presenterat en omfattande studie om hur rättskipning och juridiska uppfattningar möttes och omförhandlades i samband med Sveriges erövring av Livland under stormaktstiden. Hans forskning ger helt nya kunskaper om den mångfald och de förändringsprocesser som präglat lagstiftning och rättskipning över långa tidsperspektiv, säger Lars Berglund, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet och ordförande i den nordiska Rausingkommittén som utser pristagarna.

Läs mer om Heikki Pihlajamäkis forskning och hela motiveringen här.

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning är Kungl. Vitterhetsakademiens största pris. Priset instiftades 2002 av Gad Rausings tre barn – Kirsten, Finn och Jörn Rausing – till faderns minne. Priset delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom ett humanistiskt ämnesområde. Gad Rausing var hedersledamot i Vitterhetsakademien, fil.dr i arkeologi och mecenat inom arkeologi och kulturhistoria.

Kungl. Vitterhetsakademien delar årligen ut ett flertal priser och medaljer till framstående forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap. Gad Rausings pris (1,5 mkr), Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (delas ut vartannat år, 700 000 kr) och Rettigska priserna (à 250 000 kr) tillhör de största priserna och delas ut enligt varje donators önskemål, liksom flera mindre priser. Priser för berömvärd lärargärning är tillsammans med priser för förtjänta vetenskapliga arbeten de priser som Akademien själv har inrättat och bekostar med egna medel.

Drottning Lovisa Ulrika instiftade Kungl. Vitterhetsakademien den 20 mars 1753. Akademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård.

Samtliga pristagare och medaljörer presenteras på Akademiens hemsida. Foton från prisutdelningen finns tillgängliga via Kristina Lund, informationsansvarig, kristina.lund@vitterhetsakademien.se.