Gå direkt till innehåll
Professor Dolly Jørgensen tilldelas Gad Rausings pris 2025. Priset instiftades 2002 av Kirsten, Finn och Jörn Rausing till faderns minne. Gad Rausing var hedersledamot i Kungl. Vitterhetsakademien.
Professor Dolly Jørgensen tilldelas Gad Rausings pris 2025. Priset instiftades 2002 av Kirsten, Finn och Jörn Rausing till faderns minne. Gad Rausing var hedersledamot i Kungl. Vitterhetsakademien.

Pressmeddelande -

Miljöhistorikern Dolly Jørgensen får Gad Rausings pris 2025

Dolly Jørgensen, professor i historia vid Universitetet i Stavanger, tilldelas Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2025. Hon får priset för sin banbrytande och mångsidiga forskning inom miljöhistoria och miljöhumaniora. Priset delas ut vid Kungl. Vitterhetsakademiens sammankomst i Riddarhuset den 20 mars. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.

– Dolly Jørgensen bidrar på ett kreativt vis med ny och viktig förståelse av människans plats i naturen, ur både ett samtida och ett historiskt perspektiv. Hon har visat hur tvärvetenskapliga samarbeten ledda av humanistiska forskare kan hjälpa oss att förstå kriser som exempelvis hotad biologisk mångfald och andra miljöutmaningar, säger Lars Berglund, ordförande i den nordiska Rausingkommittén som utser pristagarna och Vitterhetsakademiens arbetande ledamot.

Motivering
Dolly Jørgensen är en av de ledande och drivande forskarna inom det breda fältet miljöhumaniora. Hennes framsteg inom vetenskap och akademiskt miljöbyggande har vuxit fram i kraft av innovativ skarpsinnighet, djupt vetenskapligt och samhälleligt engagemang och hennes osedvanligt breda tvärvetenskapliga perspektiv som spänner över humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknologi. Särskilt betydande har hennes insatser varit när det gäller studiet av relationen människa–natur, och särskilt människa–djur, som hon behandlar ur ett kombinerat historiskt och kulturanalytiskt perspektiv. Hennes historiska forskning sträcker sig från medeltiden fram till modern tid med en skarp blick för hur historieskrivning, minneskulturer och vetenskapliga praktiker kommit att forma nutida föreställningar. Både hennes synnerligen omfattande vetenskapliga produktion och hennes insatser som akademisk ledare och miljöbyggare har lett till resultat som är högst framstående och av varaktig betydelse.

Dolly Jørgensen (född 1972) är professor vid Universitet i Stavanger och har även varit verksam vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

– Priset visar att humanistiska forskare i Norden också kan vara världsledande. Mina snart 20 år på universitet i Norge och Sverige har gjort det möjligt för mig att inte bara bedriva egen högkvalitativ forskning, utan också att staka ut nya riktningar för ett helt forskningsfält, säger Dolly Jørgensen.

– Priset är också ett stort erkännande av miljöhistoria och miljöhumaniora som vitala och synliga humanistiska discipliner. Vi forskare som undersöker människors relationer till den övriga naturen i ett tvärvetenskapligt och historiskt perspektiv är nödvändiga för att kunna möta de stora utmaningar världen står inför.

Läs mer om Dolly Jørgensens forskning och hela motiveringen här.

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning är Kungl. Vitterhetsakademiens största pris. Priset instiftades 2002 av Gad Rausings tre barn – Kirsten, Finn och Jörn Rausing – till faderns minne. Priset delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom ett humanistiskt ämnesområde. Gad Rausing var hedersledamot i Vitterhetsakademien, fil.dr i arkeologi och mecenat inom arkeologi och kulturhistoria.

Kungl. Vitterhetsakademien delar årligen ut ett flertal priser och medaljer till framstående forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap. Gad Rausings pris (1,5 mkr), Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (delas ut vartannat år, 700 000 kr) och Rettigska priserna (à 250 000 kr) tillhör de största priserna och delas ut enligt varje donators önskemål, liksom flera mindre priser. Priser för berömvärd lärargärning är tillsammans med priser för förtjänta vetenskapliga arbeten de priser som Akademien själv har inrättat och bekostar med egna medel.

Drottning Lovisa Ulrika instiftade Kungl. Vitterhetsakademien den 20 mars 1753. Akademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård.

Samtliga pristagare och medaljörer presenteras på Akademiens hemsida. Foton från prisutdelningen finns tillgängliga från den 21 mars via Kristina Lund, informationsansvarig, 08-440 42 86, kristina.lund@vitterhetsakademien.se.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Kungl. Vitterhetsakademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård. Vitterhetsakademien förvaltar också de egna kulturfastigheterna Skånelaholms slott, Stjernsunds slott, kulturreservatet Stensjö by, Borgs by och Rettigska huset i Stockholm. Vitterhetsakademiens förlag publicerar ett antal vetenskapliga skrifter varje år samt samarbetar med andra förlag. Läs mer på www.vitterhetsakademien.se.

Kontakter

Kristina Lund

Kristina Lund

Presskontakt Informationsansvarig 08-440 42 86

Relaterat innehåll

Stödjer forskning – inom humaniora, samhällsvetenskap och kulturmiljövård

Kungl. Vitterhetsakademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård. Vitterhetsakademien förvaltar också de egna kulturfastigheterna Skånelaholms slott, Stjernsunds slott, kulturreservatet Stensjö by, Borgs by och Rettigska huset i Stockholm. Vitterhetsakademiens förlag publicerar ett antal vetenskapliga skrifter varje år samt samarbetar med andra förlag. Läs mer på www.vitterhetsakademien.se.

Kungl. Vitterhetsakademien

Villagatan 3
114 32 Stockholm
Sverige